Den Lille Fotografen

Meningen med livet är att dricka en kall öl när man väntar på tåget efter ett väl utfört dagsverke.

Redaktionshumor...

Man lär sig nått nytt varje dag. Igår lärde jag mig att jag tydligen var helt ok på att plåta fotboll. Sitter just nu, i denna okristliga tid, på Nyårssaluten i Helsingborg. En fotbollsturnering som jag hjälper HD att plåta. Fick min första (?) sportbild publicerad i gårdagens tidning. Trots att jag är totalt ointresserad av fotboll - vet inte vart det intresset tog vägen, förmodligen fick min bror och far det, som spelat respektive tränat fotboll hela liven - så är det riktigt kul att fotografera. Jag tror att det beror på utmaningen. Jag vet inte hur man ska plåta fotboll på bästa sätt och därför måste man verkligen anstränga sig.

Eftersom ni förmodligen är trötta på att höra det så tänker jag inte säga det (G*tt n*tt *r).

Ta en titt på Viktor Gårdsäters hemsida. Pluggar på Stockholms Fotoskola och jobbar samtidigt. Publicerar många nya bilder i sin bilddagbok. Kul när man hittar en inspirerande fotograf!

via: underlig.fantastisk.bäst

Jag har träffat så mycket utslagna människor genom jobbet på HD idag. Hemlösa, fattiga, psykiskt sjuka.
Var bl.a. på Hemlösas Hus i Helsingborg. Under motorvägen ute i ett industriområde ligger ett gammalt hus där det alla verkade röra sig lite långsammare än vanligt. De hade förmodligen inte så mycket att ha bråttom till.

Läste att runt 5 procent av världens befolkning tjänar över 14 000 i månaden (kommer nte ihåg de exakta siffrorna). Ändå klagar alla på att man tjänar för lite. Jag är väldigt tacksam över att få se det jag ser. Det får en att förstå hur mycket man har att förlora.

Är helt slut i huvudet. Ändå har jag cirka fyra och en halv timme kvar att jobba idag. Upptäckte i morse att två knappar saknades i kavajen och att jag svarta fält på jeansen efter ångloket som jag var uppe och klättrade på förra veckan.

Frågade snällt om jag kunde klättra upp på på loket för att kunna ta några bilder. "Absolut, inga problem. Akta så du inte smutsar ner dig bara". När jag var färdig och påväg ner så står en annan av personalen och tittar upp mot högspänningsledningarna som hänger en dryg meter ovanför mig. Jag ser hans mun forma orden och hör lite vagt när han säger ett "Är de där verkligen avstängda" till tjejen som gärna lät mig virra runt där uppe.

Men jag är fortfarande kvar på jorden! Bilden kommer från Wallmans Salonger i Helsingborg.
Adam, ber om ursäkt för vinjetteringen. Har märkt att jag gör det helt automatiskt när jag plåtar till HD sen du nämnde det. Men just på denna bilden passar det väldigt bra för den lite trånga stämningen.

Jisses vad bra service är värt mycket pengar. Jag skulle för ett ganska bra tag sedan trycka visitkort till mig själv. Hade hittat ett jättebilligt ställe (VistaPrint) som jag tror har sin bas i Tyskland. Som tur var så fick jag problem redan innan jag skickat min beställning. Det var nämligen omöjligt att få kontakt med de. De svarade inte på mail och det fanns inget telefonnummer att ringa.

Under tiden när jag höll på att formge mina visitkort hade ett nystartat svenskt företag försökt få mig att beställa hos dem. Jag hade inte en tanke på att beställa från dem - de var ju nästan 60% dyrare! Dock förstod jag direkt när jag inte fick kontakt med VistaPrint hur mycket ett gott öga för service betyder. Det svenska företaget, Tryckakuten.se, svarade blixtsnabbt på mina mail och var väldigt trevliga. De där extra hundralapparna hade varit väl investerade i ett sådant företag.
Nu blev det så att jag aldrig tryckte de där visitkorten just då utan körde på en annan linje. Men när jag väl behöver få mina visitkort tryckta så vet jag vart jag ska vända mig först.

Så! Tack alla företag som vet hur man tar hand om sina kunder och utan gnäll och väntetid fixar det som blivit fel: Crimson.se, Kjell&Co, Pizza King i Ängelholm m.fl.

Har nu - idag - äntligen lyckats bygga upp ett tillräckligt bra arbetsflöde för att vara hyfsat säker på att inga bilder ska försvinna. Här kommer en liten genomgång av mina rutiner (Riktigt så duktig är jag inte att de alltid följs till punkt och pricka men det är i alla fall Utopiat). Kanske kan någon få lite hjälp av det jag skriver eller kanske ni kan hjälpa mig med förbättringar. Mest är det en liten koll för mig själv om jag verkligen är så säker som jag tror :)

Under (och tiden kring) fotograferingen:
Jag förvarar mina 4st 4GB CompactFlash-minneskort i en GEPE Card Safe. Lysande liten behållare, i robust hårdplats, som håller just 4 minneskort av de vanligaste modellerna. Lagom stor - passar bra i de flesta fickor.
Från början, när minneskorten är tomma och klara för användning, ligger alla med framsidan uppåt när jag öppnar boken. När jag använt ett minneskort och ska sätta tillbaka det i boxen så gör jag detta med baksidan uppåt. Om jag vid något tillfälle är det minsta osäker på om ett minneskort är använt eller inte så placerar jag det med baksidan uppåt och vet då att jag inte ska använda det förrän jag fört över alla bilder som finns på det.
Om jag har möjlighet så byter jag minneskort även då de inte är fulla. Även fast CompactFlash är i stort sett oförstörbara så finns det en chans att de pajjar och att bilderna försvinner. Mitt Card Safe förvarar jag helst i jackan om någon skulle få för sig att stjäla min väska. Utrustningen går alltid att ersätta med bilderna måste man plåta om. Om det nu är möjligt.



Om jag är ute på en längre fotosession/resa där mina minneskort inte räcker till så kopplar jag in en minneskortläsare i min iBook och för över bilderna till två stycken små 100GB stora externa hårddiskar.
Jag låter sedan en av diskarna ligga i kameraväskan och den andra i jackan. Detta för att gardera sig för stöld.
Samma bilder kopieras till båda diskarna om någon av de skulle krascha.



Efter fotograferingen
Så snabbt som jag kan efter att jag kommit hem kopierar jag över bilderna till två stora externa hårddiskar till den stationära datorn. Om det är möjligt försöker jag att ha kvar bilderna på antingen de två små externa hårddiskarna eller på minneskorten tills det att kunden har fått de bilder de ska ha. Om något skulle hända hårddiskarna (brand eller stöld) så är det jäkligt trist att man förlorar bilder, men kunden har i alla fall fått sitt.
Det optimala (som jag försöker införskaffa mig inom en snar framtid) är en lagringsplats över nätet. Då finns bilderna även på ett helt annat ställe.



Jag vet inte om varken jag eller ni blev mycket klokare på det här men kan ju inte ha skadat någon :)

Jag undrar när senaste gången var, då någon stormade genom en redaktion och skrek "Stoppa pressarna! Stoppa pressarna!".
Hade varit kul att veta.

Sitter för första gången på HDs redaktion i Ängelholm. Det är intressant att se hur olika olika lokalredaktioner är både till utseende, arbetssätt, utrustning och medarbetarnas sinnesstämning.

Gillar inte vintern. Kallt, blött och mörkt. Borde förbjudas. Längtar redan till Thailandsresan med min far i februari. Vid den tiden så kommer jag att vara på gränsen till nervsammanbrott. Hu! Nån som har en schysst bostadsrätt i ett land där det alltid är sommar? Jag tar den!

Dagens tidningsredaktionsord:
höj`dare subst. ~n, plur. ~, best. plur. höjdarna
Bild i porträttformat (stående).

Helgen tillbringas på HDs redaktion i Helsingborg. Igår blev det tre jobb, idag ett.
Gårdagens första var en stor vattenpoloturnering i Ängelholm. Porträttet ovan är den bästa bilden från det knäcket enl. mig. Dock kom den inte med i tidningen och anledningen var förmodligen att det var porträttformat och inte liggande. HD är ganska styrt av olka mallar där det är förutbestämt om bilden ska vara en höjdare eller breddare. Jaja, sånt är livet! Nu får ni se den här istället.

Andra jobbet var att plåta Engelholmsrevyn som repade inför nyårsaftons premiär. Gick runt och fotograferade ett tag medans reportern gjorde sitt. När jag senare slöt upp med honom stod han och intervjuade en av de som driver revyn. Tyckte jag kände igen honom. Är de inte..? Jo, visst var det han. Känner ni igen honom?

Adam skrev i ett inlägg om sina pågående hemside-/profilplaner. Håller på med precis samma sak nu. Har för hundrade gången stängt ner min hemsida då den inte längre speglar det jag åstakommer nu. Den var så att säga out-of-date. Den är för krånglig att uppdatera eftersom den är helt byggd i html. Det bästa att använda som portfolio hade varit att ha ett mellanting mellan min hemsida och blogg.
En hemsida som ser ut som en vanlig hemsida men som är lika enkel att uppdatera som bloggen. Så att man direkt när man har nytt material, som är bättre/mer rättvisande än det som finns uppe för tillfället, kan byta
.
Det är nu det gäller att kunna utnyttja sina kontakter. Jag har ingen aning om hur man bygger dynamiska hemsidor.

Well. En logga är första hållplatsen. Vi ses!

Hittade en bra sida idag: FreeRice.
Lite engelskakunskap samtidigt som du skänker man till de som behöver.
Do it!

Har inte så mycket tankar att skriva ner just nu. Sitter på HD och fyller i förra månadens tidrapport. Väntar på besked för två offerter. En som jag förmodligen kommer att få göra, en som jag förmodligen inte kommer att få göra.

Ta förresten en titt på Linus Meyers bilder. Gillar porträtten.

Bilden: Hans Hägg, 80 år och silversmed på gamla dar..

Ska köra hem till Sölvesborg och morsan och farsan om några timmar. Så avslappnnade att komma ifrån Skåne ett tag. Särskilt när man jobbat i stort sett dygnet runt i 4 veckor. Det funkar att slita så i några veckor men sedan måste man lugna sig lite.

Jag kommer ihåg hur det var, bara för några år sedan, när det aldrig fanns tillräckligt mycket tid för att fotografera. Nu är man ganska mätt efter runt 8 timmar foto om dagen. Det är en skön känsla. Att känna att man gör det man vill göra mest av allt och att man gör det tillräckligt mycket. Dock finns ju alltid risken att man tröttnar på det. Att man gör det så mycket och att man tar så mycket foton att man helt enkelt tröttnar. Då blir man en bitter fast anställd tidningsfotograf. En lappfotograf som bara gör det han/hon blir tilldelad. Utan någon passion. När man är där så är det länge sedan man borde sluta med foto eller gjort något åt det.

Jag har ingen aning om när man börjar tröttna på foto. Men jag hoppas att jag får reda på det strax innan.

C u l8er! (som kidsen brukar säga :)